Magnus Ehrenberg, grundare och VD för EHRENBERG Kommunikation, kommenterar det kommande svenska Riksdagsvalet den 14 september.

Blir det tyska förhållanden i Sveriges Riksdag efter valet den 14 september?

Under 70-talet blev Sverige internationellt känt som ”den tredje vägen” då man under Kalla kriget förde en politik som låg mitt mellan västvärldens och Östeuropas. Under Olof Palmes regeringstid gick det till och med så långt att USA vid ett tillfälle kallade hem sin ambassadör när Palme liknade Nixons Vietnampolitik med Nazitysklands agerande. För många svenskar blev det naturligt att alltid ha en socialdemokratisk regeringschef och för en hel generation blev Palme synonymt med Sverige. Men Palmes förkärlek för konfrontation ledde till att han i mitten av 1970-talet, för första gången på 44 år, förlorade majoriteten till den borgerliga oppositionen och en icke socialistisk statsminister, Thorbjörn Fälldin. Fälldins 6-åriga styre kantades dock av regeringskriser som sedan följdes av en ny socialdemokratisk minoritetsregering.
 
Det var först 2006 då Moderaternas Fredrik Reinfeldt samlade de fyra borgerliga oppositionspartierna under ”Alliansen” som Sverige historiskt nog kunde få en borgerlig regering som lyckades hålla ihop och bli återvald 2010. Aldrig tidigare hade detta hänt i Sveriges demokratiska historia. Under Reinfeldts åtta år som statsminister har partiet bytt namn till ”Nya Moderaterna” och många politiska frågor har närmat sig mitten av den svenska politiken. Samtidigt har tre av partierna i Alliansen minskat så pass att de eventuellt inte klarar sig över 4 % spärren efter valet den 14 september.  
 
Socialdemokraterna har å andra sidan vuxit, men når inte samma storhet som under Palmes tid. Stefan Löfven, Socialdemokraternas partiledare, är djupt förankrad i den socialdemokratiska rörelsen och har lett Socialdemokraterna till segervittring. Men frågan är vem de ska regera med. Det som under 70-talet var de borgerligas problem, att inte kunna hålla ihop, kan nu bli Socialdemokraternas fall. Vänsterpartiet har drivit längre ut mot vänsterkanten och tagit med sig en del väljare från Socialdemokraterna, medan Miljöpartiet stått på samma sida som Alliansen i flera avgörande frågor. I flera regioner regerar de även lyckosamt tillsammans med de borgerliga partierna.
 
Ett parti som fått allt fler väljare de senaste åren, Sverigedemokraterna, är dock ett oskrivet kort. Vid förra valet kom det främlingsfientliga partiet in i Riksdagen för första gången och det finns de som tror att SD vid höstens val kommer få uppemot 10 % av rösterna. Samtliga andra Riksdagspartier har klargjort att de inte vill samarbeta med Sverigedemokraterna vilket, beroende på valresultat, kan innebära att Sverige får ett helt nytt regeringsalternativ efter valet.
Det finns de som har börjat snegla mot Tyskland där de två största partierna, tillika motståndarna, har lyckats göra upp och föra en framgångsrik och pragmatisk politik.
 
Kanske avvisar alla socialdemokrater och moderater ett sådant alternativ nu, men vem vet hur snabbt det kan komma att ändras på morgonen den 15 september?