Public Affairs Nyhetsbrev - April 2014


torsdag, 17 april 2014

Niclas Herbst, tidigare parlamentsledamot i delstaten Schleswig-Holstein och nuvarande seniorkonsult hos EHRENBERG Kommunikation, kommenterar det kommande EU-valet.



Årets val till Europaparlamentet är det åttonde EU-valet sedan 1979. För första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009, och gav parlamentet mer makt och därmed även inflytande över vem som ska leda EU-kommissionen, är det konkurrens om ordförandeposten.
 
De två största grupperna i parlamentet har föreslagit vars en toppkandidat. De Europeiska Konservativa, EPP, där bland annat de svenska Moderaterna, de danska konservativa och tyska CDU är medlemmar, föreslår Jean-Claude Juncker som sin kandidat. De Europeiska Socialdemokraterna, PES, föreslår Martin Schulz. Varje röst på vardera av partierna blir även en röst på deras kandidat som ordförande för EU-kommissionen.
 
Läget inför valet är fortfarande öppet och de senaste opinionsmätningar visar att det är jämnt mellan EPP och PES. Samtidigt förväntas de högerpopulistiska partierna få stort stöd, vilket kan komma att påverka Europaparlamentets handlingskraft efter valet. Det kan troligen innebära att de stora moderata partierna kommer att jobba ännu närmare ihop, om de högerpopulistiska partierna går framåt i valet. Att Juncker är vald som toppkandidat tros bero på att han kan samla brett. Juncker var under sin tid som premiärminister i Luxemburg den förste att introducera minimilöner, vilket gör honom populär hos vänsterorienterade Europaparlamentsmedlemmar. Schulz har å andra sidan uppnått stor respekt över partigränserna under sin tid som talman för Europaparlamentet.
 
Trots parlamentets rekommendation av ordförandekandidater till kommissionen är det formellt EU:s stats- och regeringschefer som ska nominera kandidaterna. Det kan alltså komma nya namn in i bilden. I slutändan är det Europaparlamentet som röstar igenom en ny ordförande. Den pågående diskussionen om ordförandeposten, där det i många länder dyker upp andra namn än Juncker och Schulz, tyder på en växande maktkamp mellan Europaparlamentet och medlemsländerna. Resultatet av en sådan maktkamp kan starta en diskussion om den framtida maktfördelningen inom EU. Om medlemsländerna föreslår en alternativ kandidat kommer alla de som ser Europaparlamentet som ett Mickey Mouse-parlament att få rätt till viss del. Och den europeiska idén om ökat samarbete och integration kommer säkerligen inte få fäste.


Är du intresserad av skräddarsydda analyser och översikter efter EU-valet?

 Kontakta oss!

Interested in the news?